Minnesord Arne Wester
Arne Wester, Örkelljunga, avled på julaftons morgon 89 år gammal. Hans närmsta anhöriga är hustrun Gunnel, dottern Karin och barnbarnen Felix och Knut.
Skogen susar saknad. Mr Lärkesholm har lämnat oss. Arne Wester var den som under ett halvt sekel i hög grad personifierade Lärkesholms gods i bygden. Arne tillträdde 1971 tjänsten som distriktschef för Skogssällskapet och däri ingick förvaltningen av Lärkesholm. 1972 flyttade Arne med familjen in i den nyrenoverade skogvaktarbostaden på Lärkesholm och därifrån residerade han och hustru Gunnel alltsedan dess.
Vid den tiden hade Skogssällskapet hand om i stort sett allt som rörde Lärkesholm och von Reiserska stiftelsen. Skog, ekonomi, utdelning av bidrag, hyror, arrenden, byggnadsunderhåll. Allt sköttes av Skogssällskapet. Arne var en riktig skogsman och drev med stor sakkunnighet och framsynthet den påbörjade omdaningen till det högproduktiva skogsbruk, som idag är grunden till stiftelsens goda ekonomi och dess möjlighet till bra utdelning till sina destinatärer. Samtidigt hade han ett öppet sinne för nya trender med ökad miljöhänsyn, diversifiering och klimatanpassning, som karaktäriserar modernt skogsbruk. Arne gick i pension 1998 och utsågs då till ledamot i stiftelsens direktion med särskilt ansvar för skogsfrågorna. Tillsammans med nya samarbetspartners kom direktionsarbetet att innebära en mycket aktivare roll för de enskilda ledamöterna. Där var Arne den mest engagerade, kunnige och kloke ledamot, man kan tänka sig. Uppdraget hade han fram till i juni 2023.
Till slut vill jag lägga till några personliga reflektioner. Jag lärde, som nyutsedd ledamot av direktionen, känna Arne efter sekelskiftet. Redan från början uppstod en stark vänskap, vi hade en personkemi som stämde. Jag fick förmånen att genom Arne lära mig så mycket om skogsbruk, natur och jakt. Vi tog oss under vår gemensamma tid igenom många stora frågor kring arrenden, vägbyggena genom Lärkesholm, de stora stormarna Gudrun och Per, ett antal fastighetsaffärer och permutationer. Arne hade bestämda åsikter, men också förmågan att lyssna, resonera och argumentera, vilket gjorde att vi i direktionen alltid kom fram till beslut i fullt samförstånd.
Under hösten började Arnes fysiska hälsa att svikta, men med viss envishet tog han sig så sent som i november ut i sågskjulet och körde igenom några stockar. Intellektet och engagemanget var dock obrutet ända in i slutet. För oss i omgivningen var det självklart vid varje besök på Lärkesholm, att slinka in i kökshörnet hos Arne och Gunnel och lämna en lägesrapport. Kommentarerna från Arne var alltid relevanta och för det mesta med ett godkännande.
Tack Arne för gott samarbete och fin vänskap!
Håkan Göransson
För von Reiserska stiftelsen